Läste en intervju i Plaza kvinna, där Tilde de Paula berättade att hon är otroligt mån om att alla mäniskor ska tycka om henne och att hon mår riktigt illa när de inte gör det. Detta är någonting hon får kämpa med hela tiden. För det är ju ok att inte alla tycker om dig. Jag kände mig träffad av hennes ord. Exakt så lever jag alla dagar. Vad tycker folk om mig egentligen? Är mina vänner på riktigt o.s.v. När en närstående blir arg eller besviken på mig, så känns det som att någon sliter ut hjärtat på mig, då blir jag värdelös. Jag får aldrig göra fel. Men fel, det gör vi ju alla, nästan varje dag.
En liten tjej som vuxit upp bland grabbar utvecklar lätt en lite tuffare sida utåt. Det betyder inte att insidan inte är känslig.
Nog om detta. Nu har min sambo åter igen åkt till Norge. I morgon börjar plugget. Inridningen av MistyMorning flyter på. Nu har jag travat uppsutten medan pappa höll i longerlinan. Hon försökte inte ens kasta av mig. Det går kanske lite för bra, snart smäller det nog :)
Nu är tydligen sommaren slut i alla fall. Inget roligt har jag gjort (förutom resan till Bulgarien då, som inte är så bara). Mitt sociala liv består mestadels av testosteronstinna, fisande,öldrickande grabbar. Känner ett starkt behov av att få hänga med det egna könet och ventilera lite.
Tyvärr så är det ju inte speciellt enkelt att träffa nya vänner i vuxen ålder. Folk har oftast sina gäng redan och i en liten stad som denna så är det sällan man träffar någon som inte redan har skapat sig en uppfattning om en. Sen känns det som att ju äldre man blir, desdå mer kräsen blir man med de folk man har omkring sig. Jag orkar inte längre umgås med folk jag inte litar på, eller folk som inte är genomschyssta, det tar förmycket energie.
Många djupa tankar blev det idag...På gott och ont..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar