Vickans: När vänder vindarna?

I onsdags var då olyckan framme igen. Jonas renoverade på vårt hus och fick brinnande spån över sig. Andra gradens brännskador på händer och ansikte. Trots att de körde honom direkt till akuten, så tog det 9 timmar från olyckan tills dess att en läkare hade tittat på skadorna. Helt jävla ofattbart hur det kan fungera på det viset i vårt "rika" land.

Det blev en lång natt på akuten bland skrikande dementa tanter och spyende narkomaner. Jonas var fullpumpad med morfin..Tyvärr så delade de inte ut någonting starkt till en chockad och stirrig sambo. Jag kunde ha behövt det! Det var i alla fall så snälla att jag fick sova kvar bredvid Jonas på sjukan. Det såg nog på mig att jag inte tänkte gå någonstans :)...Morgonen efter så var jag tvungen att krypa upp i sjukhussängen, klarade av att få plats på 10cm (vill man så kan man)...Jag var ju bara tvungen att få kramas efter allt elände....Läkaren kom på oss sovandes i samma säng...Han skrattade gott och tyckte det var trevligt med lite kärlek på sjukhuset :)

Mycket skit har vi gått igenom tillsammans nu min älskade och jag... Nu hoppas jag att han kan få slippa mer elände. Han har fått mer än nog!

Vart finns ni? Ni två änglar i himlen som ska vaka över honom? Vi behöver er!!!