Drama drama..

Är nu hemma igen, efter många dagar på sjukan..

Skrev sist att jag fick en stor blödning, men att vi avvaktade med att åka in. Gick i allafall och lade oss på onsdagskvällen. Precis när jag ska till och somna, så kommer nästa blödning. Så nu var det bara att åka in igen. Väl nere, så var det samma procedur som sist. Dagen efter skulle vi få åka hem kl fyra. Kl tre blodar jag ner hela sängen och det blir ett jäkla drag med läkare och sprutor. Sen ville det helt enkelt inte ge sig. Blödde hela natten och hade barnmorskor som bytte blöjor på mig (haha...måste skratta lite) flera gånger för att kolla hur mycket blod jag blev av med. Jag fick inte gå på toa utan att ha en barnmorska med som kollade minsta rörelse...Det känns så galet, så man kan bara skratta åt det.

Eftersom att jag låg i en förlossnigssal, så låg jag vägg i vägg med de andra förlossningssalarna, där olika kvinnor sysslade med sånt som man ska syssla med när man ligger på förlossningen, dom födde barn! Och som dom födde sen... Jag hörde den ena efter den andra vråla (det lät inte som människoskrik, snarare något övernaturligt vrål)..En barnmorska kom in för att kolla till mig mitt när grannen vrålade som värst. Hon såg att jag var fullständigt skräckslagen av att lyssna på det hela. Jag förklarade mina krokodiltårar med att jag nog faan inte vågar föda barn längre. Det låter som att dom dör. Hon förklarade vänligt att det är skitjobbigt i slutskedet av förlossningen, men att allt det glöms bort när bebisen väl är ute.... Fy faasen...jag vill ändå inte låta sådär...

Har nu träffat elva stycken olika läkare under min graviditet...och antalet barnmorskor är betydligt fler. Det känns lite slitsamt att ha visat "det allra heligaste" för så många människor.

I allafall så väger den lilla tösen bara 2100kg, så vi får hoppas att hon ligger kvar och tjockar till sig ett tag till...

Nu är jag otroligt trött...Ska försöka sova med ena ögat öppet...man vill ju inte förblöda i sömnen...suck