Jaha...då har vii hittat ett hus då...Som vi har budat på. Men det är en lång väg kvar innan tillvaron är stabil igen. Vet i nuläget ingenting. Det är sliiiitsamt!! Huset som vi hittat är inte på låååånga vägar i samma klass som det vi bor i....Men det ligger mycket barnvänligt. Och jag har förtroende för att J. med lite tid kan göra huset till ett bra hem för oss. Men som sagt, det är många som letar hus...det kan bli krig vid budgivningen och då får vi leta vidare.
Just nu har jag inte bara boendesituationen som tynger sinnet, utan även inskolningen av S. Jag vet att hon kommer att älska förskolan ochjag vet att fröknarna där är toppen...Men nu kan hon ju inte vara kvar eftersom vi ska flytta. Tänk om hon måste byta efter en månad och göra om hela processen...Stackars barn! Å tänk om vi inte får dagisplats dit vi flyttar?
Tredje huvvebrydderiet just nu är att hon fortfarande vaknar VARJE NATT!! Jag kan inte för mitt liv fatta vad det är som stör henne på nätterna.. Å hur ska jag orka vara uppe varje natt och sen åka till jobbet??
JA...nu har jag lättat min ängsliga själ...Det är mycket nu...Trivs inte med att inte veta hur tillvaron ser ut framöver. "Skärp dig" kanske du tycker... "Walk a mile in my shoes" svara jag då!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar